Urinvägsinfektion (symtom, behandling)

En urinvägsinfektion kan på ett kortfattat sätt förklaras som att bakterier tränger in i urinröret och urinblåsan och orsakar en infektion. Det är ett mycket vanligt förekommande hälsobesvär hos kvinnor men mindre vanligt hos män. Vidare kan urinvägsinfektioner vara sega och det är relativt vanligt att kvinnor dras med återkommande besvär som kroniska urinvägsinfektioner.

Alternativa namn på åkomman är bland annat nedre urinvägsinfektion, UVI, cystit samt blåskatarr. Vidare kan en urinvägsinfektion utvecklas till en allvarligare variant som vanligen kallas njurbäckeninflammation eller övre urinvägsinfektion.

Symtom
Vanliga tecken på UVI(blåskatarr):

  • Smärta/sveda vid urinering
  • Man känner ett behov att kissa oftare än normalt
  • Blåsan känns ofta full
  • Blod i urinen
  • En del kan känna en viss smärta i nedre delen av magen
  • Vissa kan känna sig lite frusna under pågående infektion

Alla symtom behöver inte uppträda samtidigt och tänk på att de kan visa sig i varierande grad, det vill säga att det kan variera hur påtagligt individuella symtom visar sig. Om du upplever två eller flera av symtom samtidigt och du inte har några andra underlivsbesvär är det mycket troligt att du har fått en urinvägsinfektion. Om symtomen inte räcker till för att ställa diagnos kan det vara nödvändigt att ta ett urinprov för analys.

Behandlingar och mediciner
Urinvägsinfektioner kan variera från allt från knappt kännbara infektioner som självläker inom en vecka till besvärliga fall av njurbäckeninflammation med kraftiga symtom och påtagligt nedsatt allmäntillstånd med feber eller illamående. Behandlingen måste anpassas efter infektionens, men till och med svårare fall kan behandlas framgångsrikt med antibiotika.

Om symtomen är milda är det troligt att sjukdomen läker ut sig själv. När du har milda symtom kan det räcka med en värktablett för att lindra dem och vänta till kroppen läker ut infektionen själv. Behandling med antibiotika kan användas för att korta ner sjukdomsförloppet, men bör användas med viss försiktighet för att minska risken för resistens.

När besvären blir allt mer påtagliga och ditt allmäntillstånd påverkas märkbart som exempelvis feber bör man överväga behandling med antibiotika. Läkemedel kan även användas för att snabbt åtgärda en pågående infektion. Vissa råder att vänta några dagar efter de första symtomen innan du sätter in behandling, men det finns inga särskilda risker med att använda läkemedel tidigt i sjukdomsförloppet.

Man kan använda sig av ett par antibiotikum som bland annat nitrofurantoin, pivmecilliinam, trimetoprim, flourokinoloner samt ceflaosporiner.

Tänk på att oavsett vilken antibiotika du använder finns det risk för att bakterierna blir resistenta, dvs blir immuna eller får mer motstånd mot behandlingen om behandlingarna kommer för tätt inpå varandra. Det kan vara nödvändigt att byta antibiotika till en från en annan grupp för att motverka resistens. Om behandlingen inte hjälper eller om besvären kommer tillbaka inom en till två månader efter avslutad kur bör du kontakta läkare.

Hur vanligt?
Urinvägsinfektioner kan drabba både kvinnor och män men är betydligt vanligare hos kvinnor. Vidare är det mycket vanligare att kvinnor får återkommande besvär som vanligtvis kallas för kronisk urinvägsinfektion. Kvinnor drabbas oftare än män på grund av två huvudsakliga anledningar:

  1. Kvinnor har ett kortare urinrör än män
  2. Det är lättare för bakterier att komma in i kvinnors urinrör, medan hos män sitter ingången mer skyddat

Även om besvären är vanligt förekommande och kan leda till betydande obehag är de sällan allvarliga, i de flesta försvinner sjukdomen av sig själv. I ungefär en tredjedel av alla fall läker kroppen ut infektionen inom en veckas tid utan behandling.

Cirka 50% av kvinnor kommer att få minst en urinvägsinfektion under sin livstid. Vidare beräknas det att cirka 10% av alla kvinnor över 18 års ålder får behandling mot urinvägsinfektion varje år. Ungefär hälften av dem som behandlas varje år genomgår mer än 1 behandling. Vissa grupper av kvinnor drabbas särskilt ofta, och det är framförallt yngre kvinnor samt kvinnor i klimakterieåldern som löper högre risk än andra kvinnor att få UVI eller återkommande UVI.

Orsaker
Infektioner i urinvägarna orsakas huvudsakligen av att det kommer in bakterier i urinröret som normalt inte hör hemma där. Infektionen kan orsakas av många sorters bakterier. Den överlägset vanligaste orsaken är bakterien E.coli som tros ligga bakom runt 85 % av fallen. Stafylocock saprofyticus är antas ligga bakom runt 10%. Förutom de redan nämnda bakterierna kan infektionen orsakas av bland annat Klebisella, Pseudomonas och enterobacter.

Det finns två sorters infektioner:

  1. Nedre Urinvägsinfektion. Det är den mildaste och vanligaste varianten. Infektionen är vanligen begränsad till urinröret eller urinblåsan
  2. Den mer sällsynta varianten njurbäckeninflammation sprids via urinledarna upp till njurar och njurbäckenet. Njurbäckeninflammation är allvarligare och leder till värre symtom och allvarligare sjukdomsbild.